En vacker dikt om kärlek och ensamhet - ''Två människor tillsammans kan också vara ensamma''
Vad jag älskar att se solen gå ner ensam
En ensam natt är inte så ensam trots allt
Två personer tillsammans tenderar att vara ensamma
Jag blickar framåt och vill träffa dig
Du är fortfarande okänd, även om du är det
Tiden gick och dagen kom
Jag gav min hand till dig
Det var det verkliga och enda ögonblicket då ensam var ett främmande ord
Det är som ett ögonblick fångat och uppfyllt
I två ensamma människor
Tillsammans såg vi solen gå ner
Inte längre ensam, att veta att vi tittar
Värmen från din hand, ljuset i dina ögon
Gjorde världen omkring oss till ett paradis
När vi gick och pratade kom våra hjärtan nära
Vår ensamhet försvann, som ett bortglömt spöke
Stjärnorna ovanför oss, lyser så starkt
Var vittne till vår kärlek, i den fridfulla natten
Nu när vi ser solen gå ner varje dag
Vi är aldrig ensamma när vi skrattar och leker
För vi har hittat i varandras famn
Glädjen och kärleken som fyller varje utrymme.
My hobby is to write poems, since 2008 I have always wished to publish poems and share my creative work with the world. I take inspiration from a variety of sources, including nature, art, and human emotion. I believe that poetry has the power to heal, inspire, and transform, and it is my goal to create works that do just that.
donera