En dikt om ensamhet - ''Ensam i min egen värld''
Ensam i min egen värld, det finns ingen som hör mina rop,
Ensamheten har blivit min närmaste följeslagare,
Men jag lever fortfarande och andas in den ljuva sommarhimlen.
Jag lever fortfarande, känner all glädje livet ger,
Ensamheten ska inte föra ner mig.
Jag lever fortfarande och hör naturens sånger och vingar,
Jag kommer att behålla min tro och hopp djupt.
Fast jag står ensam i mörkrets hav,
Min ande är stark och kommer aldrig att gå sönder.
Jag kommer att förbli oförskämd och orädd,
Jag låter inte skuggorna min framtid forma.
Livet kan ge oss mycket smärta,
Sorg som grumlar våra dagar,
Men jag kommer inte att ge upp och hållas förgäves,
Jag kommer att fortsätta leva oavsett vad det kostar.
Hjälp vår webbplats med en donation
donera
